Jag blundade, jag tänkte, allting var sig likt
nån sa att jag verkade vara gjord av is
du ser mig, du ber mig krypa ur mitt skinn
det dröjer, jag ber dig, taggarna vänds in

Men jag ler mot allt som bär mig emot
jag sträcker fram min hand
en blind o ganska vänlig man
en lycklig idiot

Kom led mig rakt över gatan där jag bor
signaler som blinkar, allting är för stort
dra upp mig ur hålet, jag skratta o föll ner
det var som en dröm men kändes mycket mer

Och jag tror på allt man säger mej
jag ler o tar emot
står upp igen, får aldrig nog
en lycklig idiot

(Per Lindvall, trummor; Christian Spering, kontrabas; Jan Oldaeus, gitarr; Clarence Öfwerman, klaviatur; Katarina Wilczewski, kör.)